Viktiga punkter

Här är några av de riskfaktorer som man bör vara medveten om, och som vårdpersonal måste hantera, som kan bidra till slitage och/eller försämring av deras fysiska, psykiska och psykiska hälsa:

• Skiften
• Långa och krävande arbetsdagar
• Konstant exponering för situationer av trauma och lidande
• Stress/press för att möta behoven hos både patienter och personal.
• Brist på institutionellt stöd och tillräckliga resurser
• Svårt att förena arbete och privatliv

Medvetenheten om dessa riskfaktorer och främjandet av egenvårdsstrategier är avgörande för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna upprätthålla sitt fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande, samtidigt som de hanterar de utmanande behoven/kraven i sitt arbete. Dessutom är förhållandet mellan begrepp som utbrändhet, kumulativ sorg, empatisk trötthet och egenvård hos vårdpersonal mycket komplext och sammankopplat.

Som hälso- och sjukvårdspersonal inom detta område är det viktigt att vara medveten om riskerna med utbrändhet, kumulativ sorg, empatisk trötthet och egenvård och att själv kunna diagnostisera de associerade symtomen. Detta kommer att möjliggöra bättre förebyggande åtgärder och åtgärder för att lindra fysisk och psykisk stress för hälso- och sjukvårdspersonal.

Utbrändhet är ett tillstånd av fysisk, känslomässig och mental utmattning som beror på långvarig exponering för kronisk stress på jobbet. De riskfaktorer som identifierats ovan ligger oftast till grund för utbrändhet och kan förvärras av brist på tillräckliga resurser, otillräckligt stöd och brist på erkännande för deras hårda arbete. Om utbrändhet inte behandlas kan det leda till psykiska problem som ångest och depression, vilket också påverkar relationerna med patienter/familjer negativt, vårdkvaliteten och till och med relationen mellan professionella kollegor.

Kumulativ sorg beror på ackumuleringen av känslomässig stress till följd av upprepad exponering för situationer av förlust, trauma och lidande på jobbet. Hälso- och sjukvårdspersonal bevittnar ofta allvarliga och långvariga sjukdomar, patienters död och deras familjers lidande. Symtom på kumulativ sorg kan vara känslomässig utmattning, apati, känslor av hjälplöshet och hopplöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnlöshet, ångest och depression. Kumulativ sorg kan påverka vårdpersonalens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, och i vissa fall kan de till och med förlora empati med patienter, göra misstag på jobbet och/eller bidra till en ökning av deras sjukfrånvaro.

Empatisk trötthet är ett psykologiskt fenomen som drabbar många yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården på grund av att deras arbete är utmanande och krävande. Även känd som "empatisk utbrändhet" eller "medkännande utbrändhet", uppstår så kallad compassion fatigue från pågående exponering för patienters lidande och de känslomässiga krav som är förknippade med arbetet med denna typ av hälso- och sjukvård. Symtomen på empatisk trötthet är mycket lika symtomen på utbrändhet och kumulativ sorg, inklusive känslomässig utmattning, depersonalisering, minskad personlig tillfredsställelse, känslor av hopplöshet och brist på motivation. När vårdpersonal är känslomässigt utmattad kan de ha svårt att ge medkännande och effektiv vård till sina patienter.

I denna sekvens är det viktigt att överväga antagandet av effektiva strategier, nämligen:

• Prioritera egenvård och tillräcklig vila.
• Att sätta sunda gränser mellan arbete och privatliv.
• Sök stöd från kollegor och/eller chefer.
• Delta i avkoppling och fritidsaktiviteter.
• Öva stresshanteringstekniker, kopplade till sport, mindfulness och/eller meditation.
• Sök professionell hjälp vid behov, till exempel psykologisk rådgivning eller terapi.

Sammanfattning

Teman som utbrändhet, kumulativ sorg och empatisk trötthet är vanliga och signifikanta och påverkar många yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, både i deras arbetssammanhang och på ett personligt plan. Men genom att känna igen de tidiga tecknen och anta lämpliga åtgärdsstrategier är det möjligt att förebygga och hantera dessa utmaningar mer effektivt.

Dessa frågor är ett relevant problem i hälso- och sjukvårdsmiljöer och kräver mer uppmärksamhet, både från yrkesverksamma på personlig/individuell nivå och från organisationer, för att säkerställa större institutionellt välbefinnande och bättre effektivitet i arbetet. Att uppmuntra och främja dessa åtgärder för egenvård, känslomässigt stöd och känslig kommunikation är nyckeln till att hjälpa vårdpersonal att hantera "medkännande sorg" på ett hälsosammare sätt.

Trots de känslomässiga utmaningarna kan denna "medkännande sorg" som vårdpersonal ofta känner också erbjuda möjlighet till större personlig och professionell utveckling. Hälso- och sjukvårdspersonal kan lära sig värdefulla lärdomar om empati, medkänsla, motståndskraft och den sanna innebörden av att vårda sina patienter under hela denna process.

Genom att prioritera egenvård kan vårdpersonal inte bara förbättra sitt eget välbefinnande, men också stärka sin förmåga att effektivt ta hand om andra.

Kom ihåg att det inte är själviskt att ta hand om dig själv, utan snarare det viktigaste för att kunna leverera mer medkännande och högkvalitativ vård till dina patienter.